Startsidan Oktober 2025

Logga in              Bli medlem

Vad är det här

Om du klickar på ”Continue” och sedan ”Tillåt” kommer du att få en notis på din display när en förändring gjorts på webbplatsen. I nedre vänstra hörnet på samtliga sidor finns det en ikon av en ”kyrkklocka” om du klickar på den kan du stänga av notiserna.

Dyktankhuset som ligger vid Galärvarvet, Kungliga Djurgården i Stockholm, mellan Vasamuseet och Spritmuseet, är hjärtat i föreningens verksamhet. Vårt syfte är att sprida kunskap om dykning från äldre tid genom olika aktiviteter, samla återståndare, manualer/tekniska beskrivningar och dokument som har haft och har betydelse för utvecklingen av dykning. Vi hoppas att du finner vår webbsida intressant och lockar dig till att besöka Dyktankhuset för att få mer kunskap om dykning i ett historiskt perspektiv, i nutid och i framtiden. Dyktankhuset lyder under den statliga myndigheten Svenska Sjöfarts- och Transporthistoriska Museer, SMTM.

Visste du att du kan beställa specialvisningar av Dyktankhuset? Skriv til oss och berätta om dina önskemål.

Nytt från SDHF

Filmer från kulturarvsdagen 2025

Kanske inte dykhistoria, men imponerande

De flesta människor klarar av att hålla andan i 30 – 90 sekunder. I juni i år satte den Kroatiska fridykaren Vitomir Maričić nytt världsrekord i att hålla andan under vattnet. Nu skall det sägas att han preparerade sig först, genom att i tio minuter andas ren syrgas, Detta ökade mängden syre löst i hans blodplasma, vilket är en viktig reservoar för kroppens vävnader. Han Tog ett sista andetag ren syrgas och lade sig ner i en pool. Där låg han kvar, lugn som en sjögurka, i 29 minuter och 3 sekunder.

Det är officiellt det längsta hållna frivilliga andningsuppehåll, enligt Guinness rekordbok. Maričić slog den tidigare rekordhållaren med nästan 5 minuter.

Nästan en halvtimme utan luft är otroligt. Det är ungefär dubbelt så länge som en flasknosdelfin tros hålla andan. Med den sortens prestation skulle Maričić kunna ge en knubbsäl en match. Med varje andetag kan en säl ersätta 90 procent av luften i sina lungor – medan människan bara kan ersätta 20 procent.

Som jämförelse är det officiella AIDA-världsrekordet för statisk apné (andhållning under vattnet på luft) 11 minuter och 35 sekunder, satt av fransmannen Stéphane Mifsud år 2013. GWR:s rekord för statisk apné, som har sina egna verifieringsprotokoll, sattes av serben Branko Petrović med 11 minuter och 54 sekunder året därpå. Maričićs bästa tid för statisk apné enligt AIDA är 10 minuter och 8 sekunder.

Arbetsgruppen för Dyktankhuset

Nästa möte 15 oktober under ledning av Åke Johansson. Man samlas klockan 17.00 och håller på till 21.00 med avbrott för samkväm med fika (för övriga datum se kalendern). Gamla som nytillkommande medlemmar av arbetsgruppen är välkomna till ett par utmärkta tillfällen att lära känna övriga medlemmar och lära sig mer om Dyktankhuset.

Danmark har fått sitt första dykerihistoriska museum

I april 2025 invigdes Danmarks första dykerihistoriska museum. Det nya dykmuseet är en del av museumskomplexet ”Havets Hemmeligheder” i Lemvigs kommun på Västjylland. Förutom dykmuseet omfattar ”Havets Hemmeligheder”: Skeppsvrakmuseet, Explosionsmuseet (bomber och granater), Valfångstmuseet, forskningsbiblioteket, en stor samling maritim konst och maritima rariteter. På museét hålls European Historical Diving Event 2025 den 24 – 26 oktober, mer info om det senare.

Svenska försvarets dykutbildning

Svenska marinen började formellt med militär dykutbildning 1952. Det hela startade med att dåvarande flottlöjtnanten Rolf Hamilton åkte till USA och genomgick den amerikanska marinens UDT-utbildning (Underwater Demolition Training), föregångaren till dagens Navy SEALs. När han återkom till Sverige startade Hamilton Röjdykarskolan i Skredsvik där man hade möjlighet till skyddat vatten ner till 57 meters djup. Den första röjdykarutbildningen startade 1952, alltså samma år som Hamilton kom tillbaka till Sverige. Precis som UDT i USA var och är röjdykartjänst frivillig, man måste alltså söka tjänsten frivilligt.
Röjdykarnas uppgift efter utbildning var att lokalisera och röja sjöminor och ammunitionseffekter i svenska och senare även internationella vatten. Dykarna hade dubbell tjänst då de även var och är anställda som sjömän på flottans fartyg där de arbetar med säkerhet, till exempel brandförsvar.

Från 1952 fram till 2024 har cirka 1000 personer genomgått och godkänts som röjdykare. Lönen för röjdykare i tjänst låg 2024 på straxt över 39 000 per månad plus eventuella tillägg.

1956 startade Hamilton en ny marin dykutbildning också den förlagd till Skredsvik, attackdykare. Grundutbildningen var den samma men efter den skiljde det sig. Attackdykarna skulle arbeta långt bakom fiendelinjen med informationsinsamling och sabotageverksamhet. Under 50-talet rådde ”Kalla kriget” och den naturliga fienden ansågs vara Sovjetunionen som existerade 1922 – 1991 och sedan återbildades som Ryssland i ett något mindre format. Svenska marinen anser dock fortfarande och på goda grunder, inte minst nu, att Ryssland är den potentiellt största risken mot svensk suveränitet.

Flottans attackdykarutbildning förflyttades senare till Märsgarn i Stockholm där man utbildade både i luftdykning och syrgasdykning. Av besparingsskäl lades verksamheten ner 1979. Men även kustartilleriet, numera amfibiebataljonen som numera ingår i flottan utbildade attackdykare samt mindykare. Mindykarnas uppgift var att underhålla mineringar på svenska vatten samt upprätta och underhålla telekomsystem. Utbildningen av mindykare utfördes till viss del av Totalförsvarets ammunitions och minröjningscentrum, Swedec (Swedish EOD and Demining Centre).

I dag består svensk militär dykutbildning av; Röjdykarna dit du kan söka till utan att ha genomfört en militär grundutbildning. Fältarbetsdykarna (Armédykarna)  dit du kan du söka om du redan har genomfört en grundutbildning med godkänt resultat. Det spelar ingen roll var du genomfört din grundutbildning.

Amfibiedykarna som i huvudsak rekryterar sina dykare från soldater vid Stockholms eller Älvsborgs amfibieregemente, men alla som tjänstgör i Försvarsmakten – oavsett var – är välkomna att söka.

Attackdykarna rekryteras internt från soldater och specialistofficerare vid Kustjägarkompaniet på Stockholms amfibieregemente.

För att bli arbetsdykare inom militären krävs det att du redan är soldat, sjöman eller specialistofficerare. Arbetsdykare finns inom armén, flygvapnet och marinen. Alla som söker till att bli dykare inom försvaret måste genomföra fysiska och medicinska tester innan de godkänns för utbildningen.

Svenska marinen har bytt dyktabell

Den dyktabell för luftandning som US Navy presenterade 1957 har reviderats ett antal gånger och varit grunden till de flesta dyktabeller och dykdatorer för luftdykning som kommit sedan dess. US Navy-tabellen grundade sig i sin tur på den tabell för säker uppstigning för djuphavsdykare som J S Haldane tog fram 1907. Innan US Navytabellen släpptes gjordes det flera, mer än 1000 valideringsdyk, testdyk, efter tabellen, men man bör beakta ett par saker; 1. Dykningarna utfördes av män som uppfyllde US Navys fysiska krav för att bli accepterade som dykare. 2. Valideringsdykningarna gjordes i Florida, utan dräkt 3. Man accepterade, ett förvisso lågt antal, fall av dekompressionssjuka, även om tabellen följdes Dyktabellen hade och har dock en extra säkerhet inbyggd i och med att man beräknade hela dyktiden efter största dykdjupet, även om bara en kort del av den totala dyktiden var på det djupet. Dykdatorerna eliminerade till viss del denna extra säkerhet i och med att de hela tiden beräknade dyktiden efter aktuellt djup. En minskning av dykdjupet gav alltså längre dyktid. US Navytabellen har som sagt reviderats flera gånger, man är nu uppe på 7:de revisionen. Svenska marinen har hållit sig fast vid revision 6, men 2021 startade man med hjälp av bland annat dykare från kustbevakningen nya test för att anpassa dyktabellen till nordiska vatten. Enligt Hans Örnhagen startade diskussioner om detta redan i slutet av 1980-talet och nu har man alltså kommit till skott. 2022 ändrade svenska marinen sin dyktabell så att den bättre följer förutsättningarna för dykningar i nordiska vatten och den typ av utrustning som normalt används.