Svensk Dykerihistoria del 3


I denna skrift samlas det vi vet om svensk dykerihistoria. Med begreppet Svensk Dykhistoria avser vi pionjärer inom dykning, dykfarkoster och tillbehör samt läkare, uppfinnare och forskare som dagens, historiens och framtidens utveckling inom alla former av svensk mänsklig undervattennsverksamhet vilar på. Skriften är upplagd som ett slags kronologiskt uppslagsverk som ger, oftast kort, information för varje person eller händelse, som kan ha ansetts ha betydelse för var vi idag står inom detta område, men den innehåller också referenser till var det går att finna mer information.Vår förhoppning är att denna information inte bara skall ge intresserade trevlig läsning utan också väcka diskussion och ge ytterligare information inom området.

Om du har rättighet till någon av de bilder som använts för att illustrera materialet ber vi dig kontakta oss via vårt kontaktformulär, så skall vi ge dig kredit för bilden, alternativt ta bort den om du så önskar.)

Copyright © SDHF. Du har inte rätt att kopiera, eller på annat sätt dela detta innehåll vidare utan vårt skriftliga tillstånd.

sdhf

1952 Rolf Hamilton, Gösta Fahlman

År 1952 genomgick de dåvarande löjtnanterna Rolf Hamilton och Gösta Fahlman en specialkurs i lätt dykning för kommandosoldater hos amerikanska flottans Underwater Demolition Team (UDT), föregångaren till Navy Seal.

Efter hemkomsten blev Hamilton befordrad till kapten och chef för röjdykarutbildningen. Han startade och förlade utbildningen av röjdykare till Skredsvik 1952 med Gösta Fahlman som fartygschef och instruktör. Första utbildningen hölls 1954 och Skredvik har sedan dess varit röjdykarnas hemvist.  Från 1956 och ett antal år framåt utbildades även attackdykare i Skredsvik. Senare koncentrerades utbildningen till att endast omfatta röjdykare45, 46.

Gösta Fahlman blev därefter ubåtsofficer och senare chef för marinförvaltningens dykeri- och bärgningsdetalj. Gösta Fahlman har även skrivit en handbok om sportdykning, Att dyka47. samt en bok om undervattensfotografering, Vi fotograferar under vattnet.

1954 Ingvar Elfström, Poseidon

Ingvar Elfström var en pionjär inom svensk dykning. Han konstruerade 1954 sin första dykregulator hemma i köket. Samma år startade han dykargruppen Poseidon 48.

Efter några år fortsatte han utveckla sina regulatorer med hjälp av Rolf Tistrand, som varit med i företaget sedan 1957. Deras nästa regulator var Cyklon Junior, en av de tidigast tillverkade enslangregulator i världen designad för dykning. I dag är vidareutvecklingen känd som Cyklon 300 och Cyklon 5000. Med hjälp av vännen Dennis Österlund som marknadsförare började försäljningen förbättras. Produkter såldes under varumärket Poseidon och marknadsfördes av företaget Aqua-Sport (företaget bytte namn till Poseidon efter att Elfström och Österlund varit i USA och försökt att sälja in sin dykutrustning till US Navy. När de presenterade företaget som Aqua-Sport blev svaret från US Navy, “vi är inte intresserade av sportutrustning”). Utrustningen som Poseidon själva inte kunde producera importerades från utländska tillverkare.

Företaget fortsatte att växa varför Ingvar och Dennis flyttade produktionen av regulatorer från diskbänken till ett litet hyrt garage. Den första butiken öppnades i Göteborg 1958, kort därefter följt av Stockholm och Malmö. Tillgängligheten till en neoprendykdräkt på femtiotalet var ett stort problem eftersom alla trodde att materialet skulle tillåta vatten att sippra igenom. På Poseidon konstaterade man att det var inte materialet i sig utan sömmarna som släppte igenom vattnet. På 1960-talet fick Poseidon en förfrågan från den svenska marinen, om det skulle vara möjligt att producera en dräkt som skulle kunna användas för längre exponeringstider i de kalla nordliga vattnen. Efter en del forskning och experiment med olika material och tillverkningstekniker producerade de en torrdräkt som uppfyllde marinens krav.

Den första neopren-torrdräkten med gastät dragkedja, Unisuit, levererades till den svenska marinen 1968. Dräkten hade en koppling för tillförande av luft från dykapparaten, samt tätningar bestående av vikta manschetter vid handleder och hals. Samma år började Poseidon exportera produkter. Ingvars stora dröm blev realiserad 1984 när en fabrik som var helt anpassad för tillverkning av dykutrustning byggdes49.

Poseidon fortsatte att utveckla sina produkter för kommersiell-, militär- och sportdykning. I och med att intresset för blandgasdykning ökade bland sportdykare började man även titta på utrustning för denna typ av dykning. 2009 lanserade man MKVI. Senare följdes detta upp med ett dyksystem avsett för trimixdykning50 .

En artikel om Ingvar Elfström finns i Signallinan nr 9

1955 Carl Magnus Hesser

Hessner

Hesser började sina medicinska studier vid Karolinska Institutet 1938. Första studieresan gick till USA, där han gästforskade på fysiologiska institutionen vid University of Rochester N.Y. där dåtidens kanske främsta forskare inom området respirationsfysiologi var verksamma. Hesser gjorde där experiment rörande effekter på blodcirkulationen vid över- och undertryck i lungorna. Dessa studier fortsatte sedan i Sverige och låg till grunden för hans disputation. Efter sin disputation fortsatte han med studier inom flyg- och navalfysiologi och blev med tiden professor på institutionen. Svenska marinen var då, i slutet av 40, början av 50-talet i begrepp att införa det lätta dykeriet och Hesser fick under sin USA-resa tillfälle att diskutera dykformen med Christian Lambertsen som konstruerat de dykapparater som användes under andra världskriget Lambertsen var också huvudansvarig för utbildning av dykarna och deras medverkan i kriget.

Tillbaka i Sverige fick Hesser i uppdrag av marinen att omarbeta den medicinska delen av ”Dykeritjänstinstruktioner för marinen” som även användes civilt. Denna utgåva var i bruk 1953 – 1958.

CM Hesser fick, efter 2:a världskriget, tillsammans med kollegan Hilding Bjurstedt, av Statens nämnd för flygmedicinsk forskning uppdraget att utforma ett omgivningsfysiologiskt laboratorium vid Karolinska Institutet. Detta laboratorium utrustades med över- och undertryckskammare samt humancentrifug för flygmedicinsk verksamhet. Sverige fick då ett universitetskomplement till den verksamhet som drevs vid Dyktankhuset sedan 1934.

Hesser var en av de som initierade att fri uppstigning skulle införas som individuell räddningsmetod från ubåt. Uppstigningstanken i Karlskrona där övningarna utfördes från 20 meters djup hade vid den tidpunkten ingen rekompressionskammare på övre planet och heller inget vattenreningsaggregat, vilket ibland gjorde övervakning av övningen svår. Efter att ett par, ej allvarliga, olyckor inträffat, begärde Hesser att övningarna skulle avbrytas ett år för att dessa brister skulle kunna åtgärdas.

1971 grundades European Undersea Biomedical Society, EUBS. Hesser utsågs till dess första president, vilket han var.(1971-1972). Första mötet efter bildandet, hölls 1973 i Stockholm.

Hesser var också under en period ordförande i Comission on Underwater Physiologi and Medicine som International Union of Physiological Scienes inrättade 197651.

1956 Kaj Undén

Hjälmen som ses på bilden tillverkades 1956 som en prototyp för en blandad hjälm. Hjälmdesigner var Kaj Undén som arbetade på Karolinska Institutet på 1950-talet. Hjälmen finns nu att se på Marinmuseet i Karlskrona52.

1955 Curt Lindblad

Curt Lindblad var en av initiativtagarna till och expeditionsledare för det svenska äventyret “Expedition Röda havet” och var också den som författade boken med samma namn. Planeringen för äventyret var närmast minutiös och utrustningen testades framförallt i Borås och Renströmska bad- och tvätt-anstalten i Göteborg. även kallad ägget och av många betraktad som svensk sportdyknings vagga53. Planeringen krävde också tillstånd både för dykning och själva resan från ett flertal länder, varför svenska UD deltog i den delen av planeringen. Lindblad deltog dock ej under hela hemresan varför denna del återges mindre beskrivande i boken.

1955 Bengt Börjeson

Bengt Börjeson var medlem av Göteborgs Amatördykarklubb. men en schism inom klubben fick bland annat honom och Dennis Österlund att hoppa av och bilda Västkustens Dykarklubb. Den nya klubbens medlemmar var tidiga med att göra dykresor till Medelhavet och Börjeson blev intresserad av att fotografera och filma under ytan. Hans första undervattensfilm film i färg, ”Djupingar i Medelhavet” kom 1954.

Gruppen var dock något besvikna på Medelhavets djurliv och ville med tiden ta sig till andra platser. Idén om en resa till Röda Havet började gro. Idéerna förverkligades 1955 då man med båt, från Göteborg, begav sig ut på ”Expedition Röda Havet”, vilket också blev namnet på Börjesons film om äventyret.

När gruppen återkom till Sverige var dock filmbolagen ointresserade av att köpa rättigheterna. Costeaus undervattensfilm ”Den tysta världen” hade nyss släppts och även om den fått gott mottagande trodde inte filmindustrin på en ny film i samma genre så snart inpå. Börjesson hyrde då en klippstudio och producerade filmen själv. När filmen släpptes blev den en succé och ökade intresset för sportdykning i Sverige.

Börjesson gjorde sedan flera undervattensfilmer och var bland annat den som filmade regalskeppet Vasas bärgning54.

1956 Åke Follin

Follin

Svensk tekniker och dykpionjär. Kom tidigt i kontakt med Västkustens Dykarklubb och då han redan konstruerat sin egna dykutrustning fick han även bygga många av medlemmarnas utrustningar. 1956 var Follin en av medlemmarna i klubbens ”Expedition Röda Havet” samtliga utom fotografen Bengt Börjesson dök med av Follin tillverkade utrustningar. Börjesson föredrog en syrgasrebreather då den inte gav några luftbubblor som kunde störa filmningen. Åke follin utvecklade och byggde också de flesta av expeditionens kamerafodral.

Längre artiklar om Åke Follin finns bland annat i 55, 56, 57, 58.

1957 Dennis Österlund

Dennis Österlund började sin dykarkarriär i Göteborgs Allmänna Dykarklubb under första hälften av 1950-talet. Kort efter expedition Röda havet fick Dennis Österlund våren 1956 erbjudande om 6 månaders anställning vid vad som kallades “världens första internationella dykskola”, Baracuda Sports Diving Schools, på den italienska ön Elba. Han jobbade där i huvsak som dykinstruktör. Där fick han också idén att starta en dykskola i Sverige. 1957 startade Dennis Österlund Sveriges första sportdykarskola. Den var förlagd till Grebbestad. 1958 flyttades verksamheten till Lysekil. 1959 startade han dykbutiken Aqua-sport i Göteborg där året efter Ingvar Elfström blev delägare59.

En artikel om, Dennis Österlund finns i Signallinan nr 39.

1957 Anders Muren

Anders Muren

Anders Muren Föddes i Norge 2024. Under andra världskriget anslöt han sig till de fria norska styrkorna och fick militär utbildning i England och Kanada. Efter krigsslutet fick han en av de utbildningsplatser till läkare som ställdes till förfogande för norska studenter vid Lunds universitet.

Tidigt kom han att intressera sig för fysiologi och lade fram sin doktorsavhandling 1957. Vilket ledde till en docentur som överflyttades till Göteborgs Universitet. 1961 utnämndes Muren till specialistläkare vid marinläkarkåren och placerades vid Marinens Dykerikontor i Stockholm, där han bland annat medverkade till att utveckla Belos till ett av dåtidens mest moderna dykeri- och ubåtsräddningsfartyg.

De sista 10 yrkesverksamma åren arbetade Muren som forskningschef på FOA Navalmedicin. Anders Muren dog 200160.

En artikel om Anders Muren finns publicerad i Signallinan nr 9.

1958 Ulf Holm

Ulf Holm gjorde sina första dykningar 1945. Det hela berodde på en överenskommelse med två tyska marinsoldater som utbildats i lätt dykning som flydde till Sverige och tog dykutrustningen med sig. Överenskommelsen gick ut på att Holm skulle lära tyskarna svenska och de skulle lära honom dyka.

1956 antogs han till attackdykarutbildning och utbildades av Rolf Hamilton. Efter sin militärutbildning blev Holm befäl och dykinstruktör på bärgningsbolaget Neptunbolaget och därifrån gick han vidare till sjömätning inom Sjöfartsverket.

Ulf Holm blev av officerskamrater informerad om att det förekom mycket amatördykning i Sverige, men att den helt saknade säkerhetsbestämmelser. De ansåg att Holm skulle engagera sig i det hela. Holm skickade ut ett upprop till amatördykare i Sverige och den 9 april 1958 samlades amatördykare från landet tillsammans med Ulf holm Bo Cassel och Gösta Fhalman i Skottenborgs aula på Skeppsholmen i Stockholm. Syftet vara att bilda en organisation som skulle utbilda, ta fram säkerhetsbestämmelser och verka som sammanhållande för dykklubbar i Sverige. Som namn på organisationen antogs Sportdykarfrämjandet.61

Referenser

45. Wikipedia, Röjdykare. Besökt 20211130.

46. Röjdykarna. Besökt 20200503.

47. Via Staffan von Arbin

48. Wikipedia, Ingvar Elfström. Besökt 20200427.

49. Wikipedia, Poseidon. Besökt 20200427.

50. Poseidon. Besökt 20200427.

51. Tal av Carl Erik Hesser (Via Hans örnhagen)

52. Divescrap. Besökt 20200429

53. Via Kent Forsén

54. Wikipedia, Bengt Börjeson. Besökt 20200503.

55. Follin, äventyrare, dykpionjär och tekniskt snille” Besökt 20200503.

56. Bohuslänningen Besökt 20200503.

57. Signallinan nr 9.

58. Via Kent Forsén och Staffan von Arbin.

59. Via Staffan von Arbin.

60. Via Staffan von Arbin

61. Flottans män.