Dyktankhuset som ligger vid Galärvarvet, Kungliga Djurgården i Stockholm, mellan Vasamuseet och Spritmuseet, är hjärtat i föreningens verksamhet. Vårt syfte är att sprida kunskap om dykning från äldre tid genom olika aktiviteter, samla återståndare, manualer/tekniska beskrivningar och dokument som har haft och har betydelse för utvecklingen av dykning. Vi hoppas att du finner vår webbsida intressant och lockar dig till att besöka Dyktankhuset för att få mer kunskap om dykning i ett historiskt perspektiv, i nutid och i framtiden. Dyktankhuset lyder under den statliga myndigheten Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria, SMTMF.

Visste du att du kan beställa specialvisningar av Dyktankhuset? Skriv til oss och berätta om dina önskemål.

Nytt från SDHF

Dykning och träning av astronauter

Christer Fuglesang behöver knappast någon presentation, som veriges första astronaut och med två resor till rymdstationen ISS, 2006 och 2009 och totalt 27 dygn och 17 timmar i rymden är han väl känd för de flesta. sdhf.se kontaktade Christer eftersom vi var nyfikna på den dykträning som astronauter genomgår. Glädjande nog accepterade Christer en intervju och naturligtvis kunde vi inte hålla oss från att även fråga om rymden.

Christer Fuglestang på rymdpromenad utanför ISS. Fotokälla: ESA.

Lite basfakta

ymden har vi alla hört talas om men vad är egentligen definitionen på rymden? Det finns två olika definitioner på var rymden börjar. Rymden har ingen absolut början eller gräns eftersom jordens atmosfär gradvis blir tunnare ju högre upp man kommer. Det finns dock två internationellt erkända och vedertagna definitioner beroende på organisation:

Den vanligaste definitionen är 100 kilometer över havsytan, den så kallade Kármánlinjen där jordens dragningskraft blir i stort sett försumbar. Bland annat den internationella flygorganisationen Fédération Aéronautique Internationale (FAI) och svenska Rymdstyrelsen använder sig av denna definition. Den andra definitionen som används i huvudsak av NASA och amerikanska militären säger att rymden börjar 80 kilometer över havsytan. Alla som passerar den gränsen kallas där astronauter. Som jämförelse kan sägas att den som ger sig ut på en långresa med flyg kommer som högst att befinna sig 1 till 1,2 mil över havsytan.

Det brukar ibland sägas att astronauter svävar omkring på grund av det inte finns någon gravitation i rymden. Detta är felaktigt. Det finns flera planeter runt omkring med mer eller mindre gravitation. Anledningen till att astronauter svävar, både i och utanför rymdkapseln som de är sammankopplade med är att både de och rymdkapseln, eller rymdstationen rör sig med samma hastighet. Ombord på till exempel rymdstationen ISS är gravitationen cirka 90 % av gravitationen vid havsytan.

Men det är detta med upplevd tyngdlöshet som sammanbinder dykning och rymdfärder och astronauter tränas för sina uppgifter i rymden genom att först få utföra dem som dykare.

Så över till videointervjun med Christer. Han berättar att han alltid varit intresserad av resor av olika slag och att när han fick se en annons från European Space Agency där man sökte personer som var intresserade av att bli astronauter skickade in en ansökan och blev antagen som en av flera tusen sökanden (varav 300 från Sverige).

Utbildningen startade i Tyskland och fortsatte senare i USA. Utbildningen samt relaterat arbete tog sammanlagt 14 år. En stor del av den praktiska träningen för rymdpromenader skedde i en stor vattenbassäng, 100 x 60 meter där det fanns en fullskalig modell av rymdstationen ISS. Instruktörerna hade vanlig dykutrustning, medan de som tränades till astronauter hade en vattenanpassad modell av rymddräkten för rymdpromenader. De tränades även på upplevelsen av tyngdlöshet i flygplan där de kunde uppleva tyngdlöshet, men Christer menar att bassängträningen var helt avgörande. Under sina år som astronaut har Christer tränat totalt cirka 500 timmar i bassängen. Christer hade ingen erfarenhet av dykning före astronautut< bildningen och har förutom några dyk på bland annat svenska västkusten inte fortsatt med dykning annat än sporadiskt. På frågan om han tycker att bassängträningen på något sätt kunnat göras bättre, mer realistisk svarar han nej.

Astronautdräkter och moderna off shoredräkter ser ju inte helt olika ut på utsidan. Förekommer det någon slags samarbete vid utveckling? Jag vet inte svarar Christer, men vi konstaterar att både astronauter och djuphavsdykare har underställ och handskar försedda med vattencirkulation, i djupdykarnas fall genomströmmas de av varmvatten, medan de i astronauternas fall fylls med kallvatten, i det senare fallet inte beroende av omgivningstemperaturen, den skyddar dräkten emot, utan beroende av att kroppen genererar värme som måste avledas. Men ibland kan verktyg de använder vid arbete utanför rymdstationen blir kraftigt nerkylda och därför finns elvärme i handskarna. (Temperaturen utanför ISS varierar kraftigt. På solsidan, upp till +121 grader Celsius och på skuggsidan ner till – 157 grader Celsius.) Christer berättar också att under vistelsen i rymdkapseln, ISS, har man varken dräkt eller hjälm, det skulle bli ganska obekvämt.

Vi övergår till att prata om möjligheten att upptäcka andra livsformer i rymden, något som Christer sagt att han är övertygad att man någon gång i framtiden kommer att göra, vilket jag som intervjuare också är övertygad om, men jag anser mig se en vetenskapligt felaktig avgränsning då man mest verkar leta efter liv på planeter som har samma förutsättningar som jorden, det vill säga tillgång till syre, vatten, kol och så vidare. Christer säger sig inte känna till om de här begränsningarna finns, men anser också att det är naturligt att sätta dessa gränser, annars blir undersökningsområdet allt för stort.

Så kommer vi fram till sista frågan, skulle du, om du fick chansen, ge dig ut på en ny rymdresa? Christer svarar direkt och utan tvekan, absolut, men ESA säger nej, Det blir inga fler rymdresor för din del. Sverige betalar för lite till ISS

Christer Fuglesang arbetar i dag som professor i rymdfart på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han är även föreståndare för den nya nationella rymdforskarskolan och undervisar på masterprogrammet ”Aerospace Engineering”. Han forskar inom astronautik och även på möjligheten att placera solskydd i rymden för att hjälpa till att kontrollera den globala temperaturen. Han undervisar i bemannad rymdfärd. Han är även konsult för Saab som rymdrådgivare och håller föredrag. Dessutom är han medlem i Kungliga Vetenskapsakademin, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och Kungliga Krigsvetenskapsakademin. Han är ordförande i styrelsen Göran Gustafssons Stiftelse för Naturvetenskaplig och Medicinsk Forskning. Han har också skrivit flera barnböcker. Privat har han familj och barnbarn.

På ett sätt liknar Christer Fuglesang det universum han ägnat en stor del av sitt liv till att utforska. Varken universum eller Christer verkar ha några begränsningar.

Signalinan

Nu kan du som är registrerad medlem i SDHF läsa julinumret (och alla andra nummer) av Signallinan under ”Medlemmarnas sidor”.

Inte medlem i SDHF? Registrera dig Bli medlem