I denna skrift samlas det vi vet om svensk dykerihistoria. Med begreppet Svensk Dykhistoria avser vi pionjärer inom dykning, dykfarkoster och tillbehör samt läkare, uppfinnare och forskare som dagens, historiens och framtidens utveckling inom alla former av svensk mänsklig undervattennsverksamhet vilar på. Skriften är upplagd som ett slags kronologiskt uppslagsverk som ger, oftast kort, information för varje person eller händelse, som kan ha ansetts ha betydelse för var vi idag står inom detta område, men den innehåller också referenser till var det går att finna mer information.Vår förhoppning är att denna information inte bara skall ge intresserade trevlig läsning utan också väcka diskussion och ge ytterligare information inom området.
Om du har rättighet till någon av de bilder som använts för att illustrera materialet ber vi dig kontakta oss via vårt kontaktformulär, så skall vi ge dig kredit för bilden, alternativt ta bort den om du så önskar.)
Copyright © SDHF. Du har inte rätt att kopiera, eller på annat sätt dela detta innehåll vidare utan vårt skriftliga tillstånd.
1904 Hajen
Svenska marinen var bland de första i världen att anskaffa en ubåt. Hajen, senare omdöpt till Ub no 1 sjösattes den 16 juli 1904 och var svenska marinens första ubåt. Själva ubåten tillverkades under största sekretess på Örlogsvarvet i Stockholm, medan periskopet, som inte fanns med på originalritningarna 20,21, tillverkades av Officine Galileo i Florens. Hajen drevs ursprungligen av en fotogenmotor på 200 hästkrafter med tändkulor, som via en generator gav ström åt en elmotor som användes för att driva ubåten under vattnet. Vid en ombyggnad 1916, då även skrovformen förändrades för att förbättra ubåtens ytegenskaper, byttes tändkulemotorn ut mot en dieselmotor varigenom man slapp bekymret med förvärmning av tändkulorna, vilket påtagligt hade försämrat atmosfären i ubåten 22.
Hajen hade en längd av 23,3 meter och bredden 3,6 meter, varken toalett eller värmeanläggning fanns ombord. Torpedtuben var 45 centimeter och u-båten bar tre torpeder. Toppfarten i ytläge var 9,5 knop och i dykläge 6,5 knop. Operationstiden under vatten var cirka 13 timmar och max dykdjup 30 meter. Hajen hade plats för 8 – 12 personers besättning23. Hajens första kapten var J. Widlund24.
Det fanns lite oro över hur denna nya typ av fartyg skulle ses av sjöofficerarna, men oron var obefogad. ”Svenska sjöofficerare såg ubåten som en torpedbåt som kunde dyka”22, 23, 24, 25
Hajen avrustades definitivt 1919 och utrangerades 1922. Numera är u-båten ett museifartyg och finns i en tillbyggnad till Marinmuseum i Karlskrona.
(Reds. anm. Hajen byggdes inte långt från platsen där Dyktankhuset senare placerades. Obekräftade uppgifter gör gällande att England menade att det var ”osportsligt” att inte visa vilken nation man tillhörde och krävde därför att ubåtar skulle förses med mast och nationsflagga.)
1910 Emil Carlsson
1910 öppnar dykaren Emil Carlsson sitt företag och namnger det till Dykerifirma Emil Carlsson. 15 år senare bygger Emil Carlsson ett nytt hem för sin familj och en ny verkstad på Falugatan 7 i Stockholm. Då byter han också företagets namn till Dykerifirma Emil Carlsson & Son AB.
Ursprungligen fortsatte Carlsson produktionen av de så kallade “pott”-hjälmarna som Lindqvist tillverkat, men 1940 publicerar Carlsson en katalog för att fira “30 år i dykbranschen” och i denna katalog visar han sina första 12-bultshjälmar.
Carlssons ”potthjälmar” brukade vara mycket vanliga i Skandinavien och användes fram till 1998. Nu börjar de bli sällsynta och priserna går upp bland samlare.
Straxt efter andra världskriget levererade Carlsson 7 dykutrustningar till Polen. Dessa hjälmar hade designats med både en 4-bults halsring och en 12-bults bröstplatta. Dessa extremt sällsynta hjälmar har dykt upp på marknaden i antal som överstiger den ursprungliga kvantiteten som tillverkades. En del forskning i Polen gav att en grupp verkstäder hade kontrakterats av en herr Rybicky, ägaren till ett tekniskt dykföretag i Gdynia, för att bygga delar för dykhjälmar åt honom. Dessa delar monterades i Gdynia och hjälmarna såldes som äkta antikviteter genom tyska återförsäljare och en holländsk återförsäljare (de tillverkade och sålde Emil Carlsson hjälmar, Draeger-hjälmar, Medi-hjälmar och möjligen andra modeller också). Dessa falska 12 bults-hjälmar ser väldigt äkta ut och är väldigt svåra att känna igen som förfalskningar. Även den ursprungliga “pott” -hjälmen har reproducerats, dessa reproduktioner gjordes för samma tyska och holländska återförsäljare på 1990-talet men de kan kännas igen på sin grova finish.
1951 går Emil Carlsson i pension och hans svärson Fritiof Morell tar över företaget och driver det till sin död 1976. Sommaren 1976 säljs Diving Company Emil Carlsson & Son AB till dykföretaget Hajen i Uddevalla 26.
(Reds. anm. En stor fördel med system Carlsson var ”halvkostymen”. Dräkten var delad vid midjan och jackan (överdelen) tätades mot byxorna (underdelen) som var försedda med en styv ring genom en surrning med tunt hamparep. För lite äldre och korpulenta dykare var detta ett enklare sätt att klä sig än att krypa in genom den trånga halsen i Siebe-Gorman dräkten.
I samband med förrådsrensning vid dykföretaget Hajen i Uddevalla fick SDHF tillgång till de originaldockor som Carlsson använt för att limma sina halvkostymer. Dessa dockor kan idag beskådas i Dyktankhuset
Längre artiklar om Emil Carlsson finns i Signallinan nr 9 och Signallinan nr 15 ).
1917 Svenska Dykarföreningen
Redan under 1890-talet började svenska arbetsdykare att försöka organisera sig i en fackförening, men det motarbetades av arbetsgivarna. 1917 lyckades man dock, men arbetsgivarna hade ett motkrav, att man skulle enas om en gemensam timlön. På första mötet i mars 1917 beslutades bland annat att timlönen skulle vara 1,25 kronor och arbetstiden skulle vara begränsad till 10 timmar per dygn. Under 1970 talet upphörde förbundet och gick i stället in i Byggnadsarbetarförbundet27.
1920-talet Torsten Gislén
Den svenske zoologen Torsten Gislén fick kanske aldrig den framstående plats han som forskare förtjänade även om han gjorde en hel del betydande insatser. Han var den första att kartlägga Lummelunda-grottan på Gotland, men han tog sig bara ett fyrtiotal meter in. Grottan består av kalksten och vars ursprung står att finna i ett korallrev som låg i närheten av ekvatorn för 400 miljoner år sedan. Vi uppmärksammar dock inte Gislén för hans utforskning av Lummelundagrottan utan för att han intresserade sig av sjöliljor, vad som nu anses vara världens äldsta fortfarande förekommande tagghuding. Gislén lärde sig dyka med tungdykarutrustning och var Sveriges första dykande marinbiolog. Han studerade arten företrädesvis i Gullmarsfjorden. Han byggde även ett uv-hus i ek, tätat med blyplåt för att kunna fotografera under vattnet och i slutet av 1920-talet tog han riktigt bra undervattensbilder. Gislén anses vara Sveriges första undervattensfotograf. Gisléns epokgörande arbete inom marinbiologi är fortfarande en av grundstenarna vid utbildning inom marinbiologi27, 28, 29, 30.
1934, Dyktankhuset, Galärvarvet, Stockholm
1934 togs anläggningen i drift med syfte att all ubåtspersonl skulle få träna sig realistiskt i att ta sig ur en ubåt som som inte kunde ta sig upp till ytläge. Läget på Galärvarvet var perfekt för vid kajen bredvid förtöjdes de Stockholmsbaserade ubåtarna. Huset byggdes 13,1 meter högt och inuti placerade en dyktank sex meter hög och med en diameter på 3 meter.
I botten av tanken finns en sluss via vilken ubåtspersonalen tog sig in i tanken. I botten av tanken löper också ett system av ångrör för att värma upp tankens vatten. På sidorna av tanken finns inspektionsfönster samt belysning. Belysning finns även över tanken. Lejdare finns både på in- och utsidan av tankens väggar. Även slusskammaren är försedd med inspektionsfönster och belysning. På byggnadens bottenplan fanns en mobil och en fast tryckkammare.
Under verksamhetens första 10 år dominerades den av ubåtspersonalens övningar, Efter 10 år var erfarenheterna så goda att man under brinnande krig byggde en 18 meters tank i Karlskrona. När marinen. under 1950-talet infört dykning med lätt dykutrustning, infördes även övningar med FU för dykare. 1957 infördes fri uppstigning som räddningsmetod för ubåtspersonal och då ville man utföra dem i en djupare tank och övningarna flyttades till Karlskrona.
Dyktankhuset på Galärvarvet användes också för forskningsändamål. Runt 1964 började allt mer av forskningsverksaheten att förläggas till Marinens nybyggda dykfartyg Belos och 1979 flyttdes all Marinens forkning till det nya Marinens DykeriCentrum vid Hårsfjärden och Dyktankhuset övergavs.
Samtidigt beslutade fortifikationsförvaltningen att det nu övergivna Dyktankhuset på Galärvarvet skulle rivas och området bli en gräsmatta.
Några entusiaster, med Hans Örnhagen och Bo Cassel i spetsen samlades den 23 maj 1979 utanför Dyktankhuset med syftet att bilda Svensk Dykerihistorisk Förening, vars enda syfte var att försöka bevara Dyktankhuset för att senare kunna ändra dess uppgift till att bli ett dykerihistoriskt museum. (I och med bildandet av föreningen blev Sverige sannolikt också det första land i världen med en dykerihistorisk förening).
Den 5 Juni samma år skickades ett brev till Försvarets Materialverk, Kungliga Djurgårsförvaltningen och Fortifikationsförvaltningen där man vädjade om att rivningen skulle skjutas upp. Fortifikationsförvaltninge ansåg att rivningen kunde vänta och föreningen började arbeta med olika planer för hur huset skulle kunna räddas. Efter flera års problem och osäkerhet kunde Dyktankhuset invigas som ett visningsmagasin för dykerihistoria 1999.
1938 Göterborgs Amatördykarklubb
Världens äldsta fortfarande aktiva sportdykarklubb, Göteborgs Amatördykarklubb bildades 1938. Klubben inhandlade två dykapparater, Prieurapparater från Frankrike 1939. Apparaten, Scaphandre Le Prieur bestod av en 2,7 liters tryckflaska 150 bar, en manuellt justerbar reduceringsventil, manometer och en stor gummimask med fritt flöde. Flaskan bars på bröstet så att dykaren lätt kunde justera trycket samt övervaka manometern34.
En artikel om Göteborgs Amatördykarklubb finns även att läsa i www.sdhf.se/wp-content/uploads/Dokument/Signallinan/signallinan42.pdf>Signallinan nr 42
1942 Victor Berge
Sveriges och troligen världens mest udda fisk inom dykningens historia måste vara Victor Berge.
Han föddes i Bollnäs 1891, gick tidigt till sjöss och hamnade, efter flera äventyr, som pärldykare i tungdykarutrustning i Indonesien34.
Victor Berge blev känd över hela världen för sin bok “Mitt liv som pärlfiskare” som först utkom på engelska. En bestseller på 1930-talet som översattes till 18 språk. Berges andra bok “Faran är mitt liv” kom ut år 1951 och den översattes också till flera språk34, 35.
Berge hävdade att han uppfunnit den dykutrustning “som nu används i räddningsoperationer över hela världen36. Berge visade sin uppfinning för en vän på Ford Motor Company i USA 1941, där vissa förbättringar av demadventilen utfördes innan Berge producerade 50 masker för att ta med till Indonesien samma år. Innan han lämnade USA demonstrerade han masken för US Navy, som var imponerade av dess mångsidighet och enkelhet.
Här finns två motstridiga uppgifter. 1941 ansökte Berge om amerikanskt patent av sin dykmask och apparatdesign (U.S. patent 2303155)36. Berge-masken tillverkades av Ohio Rubber Co. och levererades med antingen en modifierad flygregulator eller fritt flöde. Under andra världskriget var Berges mask en del av ”USN Standard Shallow Water Diving Outfit” (dykning ner till 13 meter) och tillhandahölls även till de allierade under det så kallade Lend-Lease scheme of military support.
En annan version säger följande;
Berge patenterade inte maskdesignen innan han skyndade tillbaka till Indonesien, precis när japanerna gick in i kriget. Då hans familj och vänner i USA, inte hade hört något om honom under krigsåren, antog de att han var död (han satt, enligt sig själv, i fångenskap).
Efter att ha gått in i kriget sent 1941 beslutade den amerikanska flottan att utnyttja Berges opatenterade design, särskilt eftersom de inte kunde komma i kontakt med Berge själv. Maskerna tillverkades i Willoughby Ohio av Ohio Rubber Company och salufördes som ORCO Diving Mask.
Ett särdrag hos Berge-masken (ORCO) var lufttillförselmekanismen med extra möjlig lufttillförsel, demandventilen hade ett tryckknappsarrangemang på framsidan som tillät dykaren att tvinga luft in i munstycket. Detta finns i dag på all modern dykutrustning. Alternativt, genom att använda en annan monterad bypass-ventil, kunde ett kontinuerligt luftflöde runt dykarens ansikte tillhandahållas, där överskottsluften på grund av övertrycket pressades ut ur masken.
Lufttillförsel tillhandahölls vanligtvis med medeltryck via luftslang från ytan från en högtrycksluftsbank, via en tryckreducerare eller från en manuell luftpump37, 38.
Victor Berge avled vid 83 års ålder i Stockholm han var då utfattig och blev, enligt sin egen vilja begravd, på Ockelbo kyrkogård år 1974. De efterlämnade ekonomiska medlen räckte inte till en gravsten.
På initiativ av Birgitta Persson (distriktssköterska i Ockelbo) gjordes år 1976 en insamling till en gravsten där det står Pärlfiskaren Victor Berge 1891-197434.
1943, Nya Varvets dyktank i Göteborg
1942 mitt under brinnande världskrig, påbörjades byggandet av dyktankhuset Nya Varvets dyktank. Det var invändigt i pricip en kopia av Dyktankhuset på Galärvarvet i Stockholm, samma storlek på tank och så vidare.. Verksamheten kom igång 1943. Då fanns det åtta ubåtar förlagda inom Västkustens marindistrikt, vardera med 30 -35 mans besättning. Det blev därmed en ganska hög aktivitet i huset.
I och med krigsslutet 1945 drogs även antalet aktiva ubåtar ner och därmed också aktiviteten i Nya Varvets dyktank, men precis som för Dyktankhuset på Galärvarvet fylldes de tomma tiderna delvis upp av marinens dykare med lätt dykutrustning, men precis som för den ubåtspersonal som var förlagd i Stockholm flyttades alla övningar till Karlskrona 1957.
Nya Varvets dyktank utvecklade tidigt ett samarbete med sjukvården om omhändertagande av civila dykolyckor och anläggningens rekompressionskammare började också användas för icke dykrelaterade sjukdomsförlopp där förhöjt tryck och oxygenandning ansågs förbättra patientens tillstånd och förkorta behandlingstiden. Dock skrotades själva dyktanken 1960.
Landstinget ansåg att behandling i tryckkammare gett så goda resultat att man beslutade att köpa en egen från Göteborgs Dykeriteknik AB, den mycket moderna kammaren levererades 1982 och placerades på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Under 2020 testade man att behandla covidpatienter i tryckkammare med lovande resultat. Studien är dock inte helt färdigsammanställd ännu39.
1985 lades verksamheten vid Nya Varvet i Göteborg ner och tryckkammaren flyttades till Karlskrona: Själva dyktankhuset på Nya Varvet står ännu kvar, men är nu omvandlat till en civil kontorsbyggnad 40.
1944, Övningstanken i Karlskrona
Övningstanken i Karlskrona togs i bruk 1944 och skilde sig på flera punkter från tankarna i Stockholm och Göteborg. Framförallt var den mycket djupare, i stället för sex meter var den 18 meter djup, om man räknar vattendjupet från de under själva tanken monterade utstigningsslussarna blir djupet 21 meter. Tanken var dessutom försedd med en sluss på sex meters djup och en höj- och sänkbar dykarklocka, avsedd för inspektion, men också för utbildning från grundare djup.
1957 förlades alla övningar som bestod av räddning av ubåtspersonal till övningstanken i Karlskrona och efter nedläggningen av dyktankarna i Stockholm och Göteborg även övningarna i fri uppstigning för dykare. Också övningar i fri uppstigning för de civila A- och B-dykarna (lätt- och tung-dykare) förlades till Karlskrona. I dag har man utbildning i fri uppstigning för ungefär lika många militära som civila dykare, kompletterat med helikopterpersonal som övar räddning från “sjunken” helikopter.
Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, DNC, förlades år 2000 till Karlskrona41.
(Reds. anm. Sent 1980-tal, eller tidigt 1990-tal fick Oskarshamns sjukhus en förfrågan från chefsintruktören för övningstanken i Karlskrona. Han berättade att man från marinens sida hade tankar om att placera ut tryckkammare på lämpligt avstånd på Sveriges kuststäders sjukhus. Tanken var att marinen skulle stå för tryckkammarna medan sjukhusen skulle stå för personalen. Sjukhusledningen i Oskarshamn, ansåg dock att man, som länets minsta sjukhus inte hade råd med att anställa personal för verksamheten. Efter det tycks marinen helt ha slopat idén.)
1945 Arne Zetterström
Arne Zetterström var en svensk dykpionjär, mest känd för sin forskning kring gasblandningen hydrox, en blandning av väte (hydrogen) och syre (oxygen). Arne Zetterström omkom, blott 28 år gammal, genom ett tragiskt misstag i samband med ett experimentdyk med hydrox till 160 m, vilket var djupare än då rådande världsrekord i dykning, utanför Nynäshamn 17 augusti 1945. Genom olyckliga omständigheter och missförstånd togs han upp snabbare än vad de uppstigningstabeller som tagits fram av professor Yngve Zotterman föreskrev. Det som hände var att den dykplattform som Zetterström befann sig på och var nedsänkt från aktern på marinens dykerifartyg HMS Belos, var försedd med en tunn lina som skulle förhindra att plattformen började rotera. Linan, som skulle halas in för hand, sköttes från fören. Till denna uppgift utsågs två värnpliktiga besättningsmän som inte hade någon kunskap inom dykeri. De två besättningsmännen tröttnade så småningom på sin uppgift och kopplade linan till ett motordrivet spel och märkte inte att de drog upp plattformen mot ytan med denna lina. Då lyftwiren som var märkt på var tionde meter för detta djup, visade att plattformen befann sig på femtio meters djup, var den i verkligheten på endast fem till tio meters djup. När detta efter någon eller några minuter upptäcktes frigjordes linan och plattformen sänktes genast ner till 50 meter, men Zetterströms liv gick inte att rädda. Läkaren som deltog i obduktionen några dagar senare konstaterar att hjärtats hålrum var fyllt av stora mängder med gas, vilket tydde på ett svårt fall av tryckfallssjuka. Den direkta dödsorsaken torde dock ha varit akut hypoxemi, syrebrist, då den gasblandning som Zetterström andades vid tillfället var avsedd för 50 meters djup och syrgasinnehållet på ett djup 5- 10 meter därmed reducerades till runt 4 %. Marinen lade därefter ner sin försöksverksamhet runt hydroxdykning. De återuppupptogs inte förrän 1979 då Hans Örnhagen efter initiativ från Navalmedicinska forskningsrådet och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) som finansierade djurförsök vid Lunds Universitet och senare humanexpositioner vid Marinens Dykericentrum, Berga.
Zetterström gjorde också flera uppfinningar, bland andra universalverktyget för dykare, Zetterströmsventilen för dykarhjälmar och Zetterströms rekylfria spolmunstycket. Det sistnämnda användes bland annat för att spola tunnlarna för lyftwirarna vid bärgningen av Vasa41, 42, 43, 44.
En artikel om Arne Zetterström finns även i Signallinan nr 17 Besökt 202112. Fortsättning i nr 18, Signallinan nr 18 Besökt 202112. en text av annan artikelförfattare finns i Signallinan nr 19 Besökt 202112. En artikel om Arne Zetterströms grav finns i Signallinan nr 25 Besökt 202112. En artikel om familjen Zetterströms båtliv finns i Signallinan nr 31 Besökt 202112.
Trots tragedin, är det svårt att inte dra på smilbanden. Titta på den högra bilden, kanske är den arrangerad, men ändå visar den något av dåtidens klädkod. Arne Zetterström, iklädd tungdykardräkt och därunder bärande vit skjorta, slips och kavaj.
Referenser
20. Via Hans Örnhagen
21. WikipediaBesökt 202112.
22. Wikipedia. Besökt 202112.
23. Granholm Fredrik, (författare) Marinlitteraturföreningen (utgivare) ISBN: 9185944408 Publicerad: Stockholm : Marinlitteraturföreningen. 2003.
24. Halldin, Gustaf, Från Hajen 1904 till Hajen 1954 : minnesskrift till ubåtsvapnets femtioårsjubileum, Allhems förlag, Malmö, ISBN saknas.
25. Hajen, Sjöhistoriska museet. Besökt 20200428.
27. Lummelundagrottan. Besökt 20200428.
28. Swipnet. Besökt 20200428.
29. Wikipedia. Besökt 20200428.
30.Riksarkivet. Besökt 20200428.
31. History of Diving, Örnhagen Besökt 20200429.
32. Claes Lindemark, Dykhuset på galärvarvet, 1996, 9185268666. Boken försäljs av SDHF, Dykhuset på galärvarvet
33.GADK. Besökt 20200429.
34. Wikipedia
35. Ockelbo.nu
36.Freepatentsonline.Besökt 20200501.
37. I Signallinan nr 14 finns en längre artikel om Victor Berge.
38. I Signallinan nr 41, finns en engelskspråkig artikel om Berges mask.
39.GP.Besökt 20200501
40. Claes Lindemark, Svenska Dyktankar, 2017 Båtdokgruppen AB. ISBN saknas. Boken försäljs av SDHF, SDHF shop
41. Claes Lindemark, Svenska Dyktankar, 2017 Båtdokgruppen AB. ISBN saknas. Boken försäljs av SDHF, SDHF shop
42. Diving history, Örnhagen. Besökt 20200429.
43. Tal av Carl Erik Hesser (Via Hans örnhagen).
44. Wikipedia. Besökt 20200429.