Logga in              Bli medlem

---

Dyktankhuset som ligger vid Galärvarvet, Kungliga Djurgården i Stockholm, mellan Vasamuseet och Spritmuseet, är hjärtat i föreningens verksamhet. Vårt syfte är att sprida kunskap om dykning från äldre tid genom olika aktiviteter, samla återståndare, manualer/tekniska beskrivningar och dokument som har haft och har betydelse för utvecklingen av dykning. Vi hoppas att du finner vår webbsida intressant och lockar dig till att besöka Dyktankhuset för att få mer kunskap om dykning i ett historiskt perspektiv, i nutid och i framtiden. Dyktankhuset lyder under den statliga myndigheten Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria, SMTMF.

  

Visste du att du kan beställa specialvisningar av Dyktankhuset? Skriv til oss och berätta om dina önskemål.

Nytt från SDHF

ÅRETS MUSEUM 2026

KULTUR NATTA april 2026

I samarbeta med Vrakmuseet hölls Dyktankhuset öppet till midnatt denna speciella kväll/natt. Det var full fart hela tiden då intresserade besökare strömmade till och nästan 700 hann med att få se huset och dess föremål under kunniga guiders ledning. De fick verkligen jobba på.é.

Välkomna!

Arbetsgruppen, Dyktankhuset

13 maj 17.00-21-00. Arbetsgruppen leds av Åke Johansson. Vill du hjälpa till och lära känna andra dykerihistoriskt intresserade, kom till Dyktankhuset på angivna tider.

ÅRSMÖTE 2026

Den 29 mars hölls årsmöte i Dyktankhuset. Drygt 20 medlemmar deltog. Efter fika berättade professor Erika Schagatay om sin forskning bland fridykare i bl a Japan och Indonesien.Hon har även deltagit i flera expeditioner till Himalaya för att undersöka syreupptagningsförmågan även i denna extrema miljö. Ett mycket intressant och uppskattat föredrag.

TUNGDYKNING PÅ GALÄRVARVET

raditionsenligt demonstrerar Svensk Dykerihistorisk Förening tungdykning utanför Dyktankhuset lördag – söndag 30 och 31 maj. Intresserade medlemmar kan anmäla sig. info@sdhf.se

Svetsning under vattnet hur är det möjligt

<

Vi vet alla att vatten leder elektricitet väldigt bra och att de inte fungerar ihop. Kommer elektricitet i kontakt med vatten leder det ofelbart till kortslutning. Men ändå, elsvetsarbete görs under vatten, hur kan det fungera? Vi skall försöka förklara.

Det finns tre metoder för att svetsa under vatten;

Torrsvetsning

Vid den här metoden sätts ett tält, ett habitat, över svetsplatsen. Tältet fylls med gas och dykaren står inne i tältet och svetsar. Detta är den säkraste metoden, men också den mest komplicerade. Eftersom syretrycket ökar under vattnet är det stor risk för gnistbildning och brand. Därför bör tältet fyllas med en inert gas och dykaren bära speciella brandsäkra och högtemperaturbeständiga skyddskläder. Eftersom torrsvetsning sker i en torr miljö kan alla typer av svetsning som används på land användas, vanligast är dock TIG-svetsning. Eftersom svetsningen utförs i en torr miljö blir svetsfogen lika stark som om svetsningen skett på land.

Partiell torrsvetsning

Svetsområdet och svetselektroden innesluts i ett gasfyllt hölje. Metoden är relativt ny och används ännu inte särskilt mycket.

Våtsvetsning

Den absolut vanligaste metoden, men också den farligaste. Metoden utvecklades av den ryska metallurgen Konstantin Khrenov 1932.

Bildkälla: Stockcake

Krävs det specialutrustning

Svaret är både ja och nej Växelströmssvetsar är förbjudna att använda vid våtsvetsning, bara vanliga elektrodsvetsar. Elektroden är dock speciell, den är preparerad med vax, paraffin eller liknande för att förhindra att själva elektroden blir blöt. En annan sak är att man kopplar tvärtom mot vid svetsning på land. I vattnet har man minuspolen till elektroden och pluspolen till svetsstället. Att det går att svetsa under vattnet beror på att man har hög strömstyrka, cirka 15 % högre än vid svetsning på land. Den höga strömstyrkan gör att vattnet runt elektrodspetsen förångas, det bildas en gasbubbla runt spetsen.
När man svetsar under vatten skall man ha hjälm eller helmask. Har man bitmunstycke kommer man få en obehaglig känsla i tänderna eftersom det förekommer ett visst läckage av elektricitet ut till vattenmassan. Naturligtvis skall dykaren också ha en torrdräkt utan läckage. Man skall heller aldrig befinna sig mellan svetsstället och svetselektroden, där kan vattnet bli strömförande.
Ytterligare en risk vid våtsvetsning är att det kan skapas väte- och syrefickor i vattnet. Om dessa gaser skulle fatta eld kan en allvarlig explosion följa. Erfarna svetsare kan höra det avslöjande poppande ljudet av gaser som ansamlas. Detta gör att de kan hitta källan till problemet och lösa det innan de exploderar.

Övriga säkerhetsregler

All elutrustning måste ha isoleringstransformatorer och överbelastningsskydd.

– Svetsande dykare måste bära speciella skyddskläder och speciella handskar. Under svetsning skall dykaren undvika att vidröra arbetsstycken, kablar, svetselektroden etc.

– Vid svetsning på en spänningsförande struktur skall strömmen till strukturen brytas först.

– Innan byte av svetselektrod skall dykaren meddela ytpersonalen att slå av strömmen.

Blir våtsvets lika stark som torrsvets

Nej och detta av flera skäl. Vatten leder bort värme från svetsfogen cirka 20 gånger snabbare än luft. Det ger en sprödare svetsfog. Det andra skälet är att vid svetsning under vatten frigörs väte och det ger en sämre svetsfog. Det tredje skälet till att våtsvets blir sämre är trycket som medför att svetsbågen och därmed svetsfogen blir tunnare. Slutligen finns det ytterligare ett skäl och det är att sikten är betydligt sämre under vatten vilket gör det svårare att upptäcka eventuella porer i svetsfogen. Sammantaget ger det här att våtsvetsning endast bör förekomma på icke bärande strukturer</ö>

Avslutningsvis skall sägas att våtsvetsning anses som ett av världens farligaste jobb. Antalet arbetsplatsolyckor som leder till allvarliga skador eller dödsfall är mycket högt.