Logga in
Bli medlemDyktankhuset som ligger vid Galärvarvet, Kungliga Djurgården i Stockholm, mellan Vasamuseet och Spritmuseet, är hjärtat i föreningens verksamhet. Vårt syfte är att sprida kunskap om dykning från äldre tid genom olika aktiviteter, samla återståndare, manualer/tekniska beskrivningar och dokument som har haft och har betydelse för utvecklingen av dykning. Vi hoppas att du finner vår webbsida intressant och lockar dig till att besöka Dyktankhuset för att få mer kunskap om dykning i ett historiskt perspektiv, i nutid och i framtiden. Dyktankhuset lyder under den statliga myndigheten Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria, SMTMF.
Visste du att du kan beställa specialvisningar av Dyktankhuset? Skriv til oss och berätta om dina önskemål.
Nytt från SDHF

Signalinan
Nu kan du som är registrerad medlem i SDHF läsa julinumret (och alla andra nummer) av Signallinan under ”Medlemmarnas sidor”.

Inte medlem i SDHF? Registrera dig Bli medlem
Dykare varifrån kommer ordet och hur gammalt är det
Ordet går i svenska skrifter att spåra tillbaka till åtminstone 1553. Då stavades och uttalades det ”dukare” och avsåg simfåglar som kunde simma ner under vattenytan. Första gången ordet dykare omnämns i svensk text och avser en mänsklig dykare är av den tjeckiska författaren Johann Amos Comenius (1592–1770), ofta kallad den moderna pedagogikens fader. Han är känd för sitt banbrytande illustrerade uppslagsverk för barn, Orbis Sensualium Pictus, Den synliga världen . I denna bok som utkom 1658 skildrade han dåtidens teknik och vardag. Boken, som blev mycket populär, utgavs i stort sett i hela Europa som tvåspråkig, på landets språk och på latin. Första upplagan med latinsk och svensk text utgavs i Riga 1683; året därpå utkom en upplaga i Åbo, och en ny utkom i Stockholm 1716. En förbättrad upplaga med latinsk/svensk/fransk text utgavs 1775, och omtrycktes 1796.. Om dykare skriver Comenius, bland annat, ”Person som dyker under användande af särskilda hjälpmedel som tillåta honom att hålla sig länge under Watnet”. ”Den som går under watnet”. ”Dykaren han kan simma under watnet såsom en fisk”.

För den som är intresserade av hur man uppfattade världen i början av 1700talet finns exemplar av boken bland annat på Statsbiblioteket i Stocholm och på flera universitetsbibliotek. Dock ej för hemlån, enbart ”läsesalslån”. En digitaliserad engelsk version finns på Gutenberg
En nyöversättning gjordes av boken 1943 av Lars Lindström, redaktör och översättare samt Gottfried Grunewald, översättare ISBN 9176565033. Inbunden ISBN 9789176565032.
Stockholms Universitet lär också ha gett ut en nyöversättning 2006, Stockholm HLS, Förlagssystem (Distrbutör).
Kandidatexamen i dyksäkerhetsledning
Kandidatexamen i dyksäkerhetsledning är ett akademiskt program som drivs av International School of Diving Safety and Medicine (ISDSM), ett gemensamt projekt mellan DAN Europe och ITS, i samarbete med Divers Alert Network, DAN Southern Africa, PADI och PDSA (Professional Diving Schools Association Malta), och under överinseende av Maltas turismministerium, utbildningsministerium och ministerium för Gozo. Fakulteten inkluderar Europeiska kommittén för hyperbarisk medicin, Europeiska högskolan för baromedicine, Università Politecnica delle Marche, University of Stellenbosch och Northwest University. Programmet utformades för att ge studenterna en omfattande förståelse för dyksäkerhet, ledning och vetenskaplig dykning. Föreläsningarna hålls på det vackra ITS-campuset i Qala, Gozo, vilket ger studenterna den unika fördelen att njuta av fantastiska dykmöjligheter på spektakulära dykplatser. Den maltesiska skärgården, med sina dussintals välorganiserade dykcenter och ett livligt dyksamhälle, erbjuder en stimulerande internationell arbetsmiljö.
Ubåt av Sjöormen-klass till Galärvarvet
Redan när Dyktankhuset (DTH) räddades från rivning 1979 föddes tanken på att skapa ett
Dykerihistoriskt museum. Arbetet för att förverkliga denna stora vision innehåller många faser, tar lång
tid och är minst sagt stort. I början av 2026 blev detta projekt plötsligt ännu större. Vi kontaktades då av
Ubåtsklubben Sjöormen, som erbjöd en ubåt av Sjöormen-klass. Ja, en riktig ubåt.
Bakgrunden är att man lyckats rädda en av de Sjöormen-ubåtar som i slutet av 1990-talet såldes till
Singapores marin, från att skrotas. Det stod snabbt klart att det inte finns någon lämpligare maritim
kulturmiljö i landet för att placera en Sjöormen-ubåt, än på Galärvarvet i anslutning till DTH. Tillfället är
unikt och kommer aldrig igen.
Föreningen ”Sjöormen till Stockholm” har bildats och består av representanter för både Ubåtsklubben
Sjöormen och SDHF, en symbios mellan de båda föreningarna om man så vill. En stiftelse håller på att
bildas för finansieringen och flera arbetsmöten har hållits under våren, i vilka också representanter för
både Kungliga Djurgårdsförvaltningen, vår samarbetspartner Vrak – Museum of Wrecks och
Sjöhistoriska museet har deltagit.
Sjöormen-ubåtarna representerar konstruktionsmässigt en stor innovation och är inom sitt område ett
fascinerande stycke industrihistoria. En museiubåt av denna klass skulle på ett värdigt sätt utgöra en
central del av ett Dykerihistoriskt museum precis som DTH.
Ubåten planeras att formellt överlämnas till föreningen ”Sjöormen till Stockholm” någon gång under
hösten 2026 och kommer att transporteras till Sverige någon gång under våren 2027. Någon gång 2028
skulle ubåten kunna vara anpassad till sin funktion som museiubåt.
Vägen mot målet att skapa ett Dykerihistoriskt museum med en ubåt och DTH som centrala delar är lång
och kantad av många utmaningar och ett flertal tillståndsinstitutioner måste uppvaktas. Lyckas vi
förverkliga vår vision, kommer dock den nyligen ombildade statliga myndigheten ”Statens museer för
maritim-, transport- och försvarshistoria” (SMMTF), att kunna visa upp hela det svenska dykerihistoriska
kulturarvet, från dykarklocka samt lätt och tung dykning till ubåt, för Galärvarvets besökare.
Kent Forsén





